osynligt
Innan jag träffar en patient ögnar jag igenom journalen. Jag kollar vad de har för tidigare diagnoser, när de var här senast och varför, och vilka mediciner de äter. Om vi har tagit prover läser jag svaren. Finns ett nytaget EKG går jag in via internet och jämför med det senast tagna.
Efter jag träffat patienten dikterar jag besöket, eller om det är något brådskande skriver jag själv anteckning och eventuella brev och remisser. Recept som överenskommits skrivs ut.
Det här jobbet syns inte, men det finns.
Det värsta är, som patient, är läkare som inte har läst ett dugg i journalen. Det är rätt besvärligt att börja om från början med varje läkare, samtidigt som de febrilt bläddrar i en Mycket Tjock Journal för att hänga med, eller fladdrar efter i den elektroniska. Flera gånger har jag funderat på att skriva en egen epikris, här läs den här först, sedan kan du ställa frågor. Helgen rymde ett akutmottagningsbesök där neurologen hade läst journalen. Jag var imponerad. Tyvärr.
Comment by Jessika — December 8, 2008 @ 2:04 pm
Att ögna igenom journalen är alltid bra. Underlättar för både läkare och patient i själva mötet.
Comment by Doktoranden — December 16, 2008 @ 11:01 am