Kunde jag ha gjort annorlunda? Fanns där tecken som jag inte såg? Borde jag ha förstått att svaren kanske var en dimridå, kanske? Jag får aldrig veta. Hon lyckades ta sitt liv.
Jag studsar frågorna och tvivlet hos och med mina kollegor. Vi pratar om den här kvinnans desperation, och andras som vi mött. Hur vi gjorde då, hur jag gjorde nu, om man kan göra annorlunda.
Hjärtat är lättare när jag åker hem.
Hon har efter mycket lång sjukskrivning mödosamt tagit sig upp i arbetstid, och det var planerat att hon ska avsluta sin sjukperiod och bli heltidsarbetande förra veckan.
När hon sitter på mitt rum och berättar utförligt och länge om de saker hon blir stressad av på jobbet och hemma föreslår jag att hon ska byta jobb, och tillägger att man inte alltid kan rå för att man hamnar i olika livssituationer, men att det alltid är ens eget ansvar att ta sig därifrån.
Jag känner mig som en besserwisser, men mitt hjärta jublar.
palliativ vård
kräkningar och illamående
förstoppning
svullet ansikte
tappade ord
tappat hopp
kärlek i rummet
och förtvivlan
samtalet glider fram och tillbaka mellan den krassa verkligheten och den önskade
tillåtelse att inte orka, inte våga
rummet känns stort och luftigt när vi pratat färdigt
Jag kan känna på lukten om det är en mjölk-, get- eller fårbonde jag undersöker. Luktsinnet separerar också grisbonden från nötdjursbonden som bara håller köttdjur.
Hundar kan lämna luktspår på sin ägare, men katter verkar vara luktfria.
De som jobbar med skogsmaskiner luktar olja på ett annat sätt än de som jobbar med bilar och verkstadsmaskiner. Det är kådinslag i skogsmaskinslukten.
Get free blog up and running in minutes with Blogsome | Theme designs available here
